En God Jul och Ett Gott Nytt År

tillönskas alla handbollsälskare. Om ett par veckor hoppas jag vi ses i Solnahallen igen.



Damerna spelade oavgjort med mersmak mot eRPing (korrigerat)

Det är dags att summera höstsäsongen för damernas A-lag. Man kan konstatera att det gått lite upp och ned men att tjejerna blivit bättre och stabilare ju närmare jul vi kommit. Man gjorde ett riktigt bra JSM i Göteborg, där man spelar under Spårvägens färger. Den insatsen följde man upp med en seger i serien mot eRPing i Linköping förra helgen.

 

Söndagens match i Råsta Park började man också mycket bra och tog snabbt ledningen med 5?0 innan fem minuter av matchen hade gått.

Men sedan blev det stopp. Det är möjligt att det gick för lätt i början och att tjejerna slappnade av lite. Men det handlade också om att eRPing skärpte till sitt försvarsspel. 5?2 blev 8?4 och 10?6 efter halva första halvlek. Därefter kom en period av många tekniska fel under vilken AIK också höll 0?0 under en utvisningsperiod. Fyra mål i rad från eRPing gjorde dock ställningen till 10?10. AIK gjorde halvlekens sista mål och gick till vila med 11?10-ledning.

 

I andra halvlek var det AIK som höll i taktpinnen och ledde som mest med tre mål men eRPing var i kapp vid 19?19 och tog också ledningen. Men i slutet av matchen tog AIK ut målvakten och spelade med sju utespelare vilket resulterade i att man kunde reducera till 23?23. Man var en bränd straff i slutskedet ifrån seger.

 

Det är med matcherna som med säsongen, spelet pendlar mellan fina anfallskombinationer och enkla passningsmissar, mellan tufft och följsamt försvar och släpphänthet. Men det finns stor potential hos tjejerna och enligt lagledare Ann Lindskog har man visat de bästa takterna på bortaplan. Skyttet från nio meter är det inget fel på, hamnar skyttarna i läge är det ofta mål. Man har svårare att dra nytta av detta genom att spela in bollen på linjen.

I dagens match blev Linn Karlsson Malinen och Lee Drangel bästa målgörare med fem respektive sex mål. Duktig var också Terese Schollin som sköt tre mål från kanten. Tre mål gjorde också Paulina Siggeson. Övriga mål gjordes av Sanna Grahn 2, Patricia Kasarigilak 2 och Sandra Gestlöf  2.

 

Närmast väntar ett julupphåll varefter det är dags för revanschkamp mot Lindeskolan på bortaplan. Nästa hemmamatch går i Råsta den 13 januari klockan 18.30.


 

 

Anders Lindén


Tät match mot Hästö

Det har ju varit en del resande måste jag säga. På de fyra senaste matchernai serien så har vi varit två gånger i Göteborg och en gång i Karlskrona. Det är onekligen skönt att ha det gjort.

Innan jag försöker skriva något om matchen mot Hästö så måste jag skicka ett tack till alla som var med och
skapade den magiska stämningen på hemmaplan då vi mötte Ystad. Det ärotroligt roligt att spela med ett sådant stöd i ryggen och jag tycker ävenatt vi gjorde en bra insats.
Bappe skrev ju bloggen efter den matchen: En nyförlust - som väckte hopp och stolthet! Jag kan bara hålla med om det. Vi hade en rad riktigt tunga nederlag i ryggen och att då få komma hem till Solnahallen och få det stödet i ryggen var precis det vi behövde. Vi var besvikna att vi inte tog någon poäng men den här gången gick det över ganska snabbt trots allt. Vi tränade bra i veckan som gick och såg fram mot Hästömatchen.

Vi ville spela med samma lag mot Hästö som vi gjorde mot Ystad men en fotskada på Henrik Roström och feber på Henrik Hillerdal satte stopp för det. Vi åkte således till Karlskrona med 10 utespelare och två målvakter. Vi
börjar matchen bra och på sitt andra avslut så gör Pelle Karlsson 1 - 0 till oss. Matchen är redan från början väldigt tät med mycket kamp. Vi går upp till 3 - 1 och leder sedan även med 5 - 3. Då har Hästö en bra period och gör 4 raka mål.
Under denna period har vi Bratislav Markovic utvisad. Det är fortsatt väldigt tätt och vi ger oss inte och när Stefan Sjöstedt gör sitt andra mål för dagen så är det kvitterat till 8 - 8. Lagen gör sedan vartannat mål fram till 10 - 10. Nu kommer nästa Hästö ryck. De gör 5 raka mål fram till 15 - 10. Vi tappar vårt spel och har några tekniska fel som
gör att Hästö får några enkla mål. Under denna perioden så spelar vi även med en man mer dock utan att lyckas göra mål.
I slutet av halvleken har Martin Andersson en otrolig sekvens där han räddar fyra frilägen i rad där Hästöspelarna får tag på returerna. Underläget i paus kunde således varit större men istället gör vi sista målet och vi går till halvtidsvila med underläget 11 - 15.
Vi har ändå känslan att vi definitivt är med i matchen och vi ger oss inte. Vi har en väldigt bra sekvens i början av andra halvlek där vi gör 4 raka mål och kvitterar till 15 - 15 bland annat via två mål av Christer Andersson.
I denna period har Hästö en utvisning och den utnyttjar vi på ett bra sätt. Kommer inte ihåg riktigt men tror att det tar drygt 6 minuter innan Hästö gör sitt första mål i andra halvlek. De gör sedan ett till och tar ledningen med 17 - 15 men vi replikerar med två raka och ställningen är 17 - 17. Samma sak upprepar sig igen. Två mål av Hästö följt av två AIK mål och det är 19 - 19.
Sedan följer det avgörande Hästö rycket. De gör 5 raka mål fram till 24 - 19. Under den här perioden så drabbades Johan Petrén av sin andra utvisning. Känslan så här efteråt är att Hästö var duktiga på att straffa oss när vi spelade med en man kort. Under perioden då Hästö rycker så får vi två bra kontringschanser men vi lyckas tyvärr inte utnyttja dem. Vi missar även en straff.
Vi fortsätter att jobba på men är aldrig riktigt nära att gå ikapp. Vi gör matchens två sista mål och matchen slutar
25 - 22 i Hästö favör.

Jag är väldigt nöjd med vårt försvars- och målvaktsspel. Vi står upp bra hela matchen och domarna låter oss onekligen spela om det. Jag tyckte att det var en riktigt tuff match men det blev bara 5 utvisningar.Försvarsmässigt fick vi aldrig riktigt stopp på Markus Sandström som gjorde spelmål. I första halvlek hade han 3 skott som gick via stolpe eller ribba in i mål. Det jämnade dock ut sig i andra då han hade en stolpe - stolpe - stolpe och ut! Mircad Pecikosa på M6 drar även på sig mycket uppmärksamhet. Han gör bara ett mål men fick några straffar och orsakar två av våra tre utvisningar. Han spelar även spets i Hästös 5 - 1 försvar. Jag tycker inte att det är bakåt vi förlorar matchen utan det är mer vår ofömåga framåt. Att göra 22 mål är lite för lite. Det är givetvis vår oförmåga kombinerat med ett bra försvarsspel av Hästö. I mål har de även en riktigt bra målvakt i Jens Olander. Enligt tidningarna i Karlskrona så kom han upp i 20 räddningar, då bland annat två straffar, och det är riktigt bra.
Hos oss så är självklart Martin Andersson bra men även försvaret med Johan Petrén och Christer Andersson i spetsen. Tycker inte att det är någon som faller ur ramarna i försvar. Anders Åkerlund kommer in och spelar på både höger och vänster 2 och gör det riktigt bra. Framåt så har vi svårt att göra mål men vi gör en hel del saker bra. Bratislav gör 3 av sina fyra mål i första halvlek och blir sedan punktad stora delar av andra. Tycker även att Stefan
Sjöstedt gör en riktigt bra match samt även Tomas Hagman som är väldigt säker från H6. Långa stunder tycker jag vi spelar bra kollektivt spel styrt av Petrén men Hästö utnyttjar våra misstag bra.
En annan sak jag är väldigt nöjd med är vårt hemspring. Pelle Karlsson var inte så nöjd med sin insats efteråt men jag tycker att han lägger ner otroligt mycket jobb och är otroligt diciplinerad i hemspringet.
Hästö har inte många kontringar och de få som kommer är när vi gör tekniska fel.

Måste ju försöka avsluta det här och gör det med en positiv känsla. Tycker vi i de två senaste matcherna verkligen höjt oss. Det är många som klivit fram och jobbar väldigt hårt.
Det är med lite delade känslor vi går till juluppehåll. Nästa match är den 6/1 borta mot Ystad. Skulle ha varit skönt att avsluta med en seger men samtidigt får vi en bra träningsperiod för att sedan ladda mot viktiga matcher i januari då vi förutom Ystad borta har tre raka hemmamatcher mot Warta, Hästö och Önnered.

För er som inte redan läst det så tyckta jag Mircad i Hästö hade en skön kommentar i BLT på påståendet att det var tuffa duster mellan honom och Johan Petrén:
"Han slår mig, jag slår honom. Vi är båda lite kinkiga, säger Pecikoza."

Önskar alla en riktigt God Jul!

Med vänlig hälsning

Jepa

En hälsning och vädjan från Ungdomssektionen!

Hej allesammans!
 
Ett stort TACK till alla föräldrar, ledare och handbollspelare som gjorde vår första advent i Solnahallen till en succé. Utan alla dessa frivilliga, entusiastiska resurser hade de inte blivit nåt JULTORG, så omigen TACK.
 
För den som vill uppleva evenemanget igen, gå in på vår hemsida www.aik.se/handboll/ungdom, där finns ett kort referat och många fina bilder, hemsidan uppdateras kontinuerligt med fler. Många av korten är tagna av Jan Wiman, pappa till en av pojkarna i P92, den andra fotografen är Istvan Molnar.
 
Som ungdomsansvarig är det några områden som jag skulle behöva hjälp med.
 
*)  Finns det någon som kan hjälpa mej med vårt café i Tallbacka? Caféet är öppet de dagar vi har matcher bland ungdomslagen. Arbetsuppgiften består i att se till att dricka, bröd, mjölk osv finns på plats, göra avräkning av kassan och föra enkel kassabok. Ca 10 gånger per termin är caféet öppet. Själva serveringen sköter de olika lagen. Känner ni någon, kanske en pensionär eller annan lämplig person, be dem kontakta mej, mail: [email protected].
 
*) Vi behöver en enkel högtalaranläggning/förstärkare med mikrofon till Tallbacka. Alla tips om hur vi billigt kan få ta på en sådan anläggning mottages tacksamt till undertecknad. Mail: [email protected].
 
Hälsningar och en önskan om GOD JUL och GOTT NYTT ÅR
till er alla.
 
Britt Bergström
Ungdomsansvarig
AIK Handboll

En julhälsning från AIK Handbolls ordförande

Vilken match, vilken dramatik och vilken fantastisk publik!
Uppskattningsvis 600 personer som såg en heltigenom väl
genomförd match av AIK, (utom de sista tio minuterna).
Massor av bra produkter med allt från hemlagat till resor
och allt möjligt som erbjöds på Julmarknaden. Kul att se så
många engagerade föräldrar som hjälpte till storstilat.
Ett bra överskott på c:a 10.000 som ungdomsavdelningen
använder som delfinansiering av någon resa ut i handbollsvärlden.

Välkomna igen till läktaren i Solnahallen!
Du som inte kunde vara där får självklart sponsra oss, exempelvis
genom Handbollens Vänner som du hittar på hemsidan www.aik.se/handboll
någonstans på höger sida, rätt långt ner.

Det här måste vi bygga vidare på, eller hur!?

Svartgula hälsningar

Mats Norman, ordf
handbollen, Allmänna Idrottsklubben

Rapport från Flick-SM

Helgen 1-2 december var det äntligen dags att spela Flick-SM steg 3. Vi nådde våran målsättning med SM redan i steg 1, då vi tog oss vidare till steg 3. Att vi dessutom gjorde det utan omvägen via steg 2 var bättre än förväntat. Vår grupp skulle spelas i Lindesberg och då med Lindeskolan som arrangör och sedan ingick även Tumba och Mantorp i vår grupp. En rätt tuff grupp på pappret, då Lindeskolan och Mantorp vunnit sina grupper i steg 1 och Tumba som gick vägen via steg 2. Att Tumba fick gå vi steg 2 var en otrolig överraskning och att vi fick dem i vår grupp var lite oturligt. När RMB för flickor födda 1992 avgjordes förra året spelade Tumba final och tidigare hade deras 91:or också varit i finalsteget. Ettan och tvåan från vår grupp skulle gå vidare till steg 4 och vi kände att vi nog skulle ha chans om vi kunde prestera på topp. Vår målsättning med helgen var att spela vårt spel och visa på ett snabbt och roligt spel, samt att ha roligt.


Vi visste redan från början att truppen skulle bli tunnare än den vi hade i steg 1, då våra 91:or och Helena Bergsten inte kunde följa med. Sedan skulle vi tappa Linnea Björk efter lördagens match, men få tillskott av Rebecca Petersson till söndagen. På lördag morgon när vi satt på tåget till Örebro ringde telefonen och det var Rebecca som låg hemma och hade blivit magsjuk och väl framme i Lindesberg var Lisen Laurent lite krasslig. Det skulle betyda 3 avbytare på lördagen och 2 avbytare på söndagen och med 3 matcher om vardera 2x25min är det lite tunt.


Vår första och enda match på lördagen var mot Lindeskolan, som vi sett vid några tillfällen i Hallsberg och även i RMB förra året. De spelar ett snabbt spel med kontringar och de har även flera duktiga skyttar. Vi själva spelar också ett snabbt spel och försöker kontra så mycket det går och förhoppningen var en snabb och rolig match. Vi börjar bra och särskilt i försvaret spelar vi bra, men efter tio minuter åker Hanna Åkerberg i golvet och slår i huvudet och blir borta för resten av matchen, förutom ett kort försök i andra halvlek. Detta reducerade oss till 2 avbytare och endast tre niometersspelare, men det märktes inte på spelet och i halvtid stod det 10-7 i Lindeskolans favör. Andra halvlek fortsätter vi spela bra, men relativt snabbt börjar orken tryta och Lindeskolan får kontra in en hel del lätta mål i och vinner tillslut med klara 25-12.


Första matchen på söndagen var mot Mantorp, som vi såg för första gången på lördagen mot Tumba. De är som vi ett rent 92-lag och spelar väldigt likt Mantorps herrlag i allsvenskan. De har en duktig målvakt som kastar bra kontringsbollar och sedan trycker de på allt inklusive avkast, men om man får stopp på kontringarna har de inget speciellt uppställt anfallsspel. Med förlusten av Linnea sedan gårdagens match och lite osäkerhet kring hur Hanna mådde och Lisen fortfarande krasslig lade vi om vår spelstil för att ha någon chans att orka två matcher på söndagen. Istället för att kontra bestämde vi oss för att ta det lugnt och inte kontra om det inte fanns en solklar chans och bygga upp anfallsspelet så alla visste när avslut skulle komma och kunna jobba hem och säkra Mantorps kontringsspel. Detta gör att det blir en rätt tempofattig match, men vi gör precis som vi sagt och kan gå till halvtidsvilan med ledningen, 8-7. Vi spelar riktigt bra i andra halvlek och Molly Sjöberg i målet spikar igen totalt. Hon tar allt från 9-meter och räddar kontringar och straffar. Efter 20 minuter i andra halvlek har vi bara släppt in ett mål. När slutsignalen ljuder står vi som segrare med klara 20-11.


Helgens sista match går mot Tumba och om vi vinner har vi chans att ta en plats till steg 4, om Lindeskolan skulle förlora mot Mantorp. Hanna och Lisen är båda pigga till denna match, men istället har Olivia Svalstedt sträckt sig i ryggen mot Mantorp och har väldigt svårt att röra sig. Det betydde 2 avbytare och endast 3 niometersspelare igen. Detta är ändå inget som hindrar oss att göra en bra match och med 5 minuter kvar av första halvlek är det fortfarande jämnt, men tyvärr tappar vi lite på slutet och halvtidsresultatet skrivs till 13-7. I halvtidspausen ser alla helt färdiga ut, men med bara en halvlek kvar denna helg samlar vi sista krafterna och går in för att kämpa oss till ett bra resultat. Vi gör det riktigt bra, men det blir lite för mycket och när både Hanna och Elin får lindas om för lättare lårkakor kan man se hur spelarna på plan sliter för varje steg. Ett tag ser det ut som att vi spelar i ultrarapid och när vi springer hem efter avslut går det inte fortare även fast man trycker i för allt vad tyget håller. Slutresultatet skrivs till 23-9 i Tumbafavör.


Vi är väldigt nöjda med spelet vi presterar i helgen och med bättre förutsättningar hade vi garanterat varit med och slagits i toppen om platserna till steg 4. Roligt att se är även fast vi saknar många tongivande spelare klarar vi spela riktigt bra och behöver inte förlita oss på någon speciell person. Vi är lite extra imponerade av Molly i helgen som förmodligen ligger på över 50% räddningar och då skall man ha i minnet att de flesta målen mot Tumba och Lindeskolan kommer på kontringar. Molly var riktigt het tillsammans med Andrea Höglund, som var helgens slitvarg på nio meter och även skytteligavinnare med 10 mål. Jätteroligt att se hur alla verkligen sliter och kämpar för varandra och vi gör ett kanonarbete i försvaret där vi kämpar och sliter och helt klart är att när vi väl är samlade så är vi mycket svåra att få hål på. Nu ser vi fram mot nästa års Flick-SM för spelare födda 92-93.


Helgens kämpar bestod av:

Molly Sjöberg, Linnea Björk, Elin Ronqvist, Mimmi Laurent, Matilda Olausson, Lisen Laurent, Helena Pernehagen, Anna Lindahl, Andrea Höglund, Hanna Åkerberg, Olivia Svalstedt.

Erik Hammarberg


En ny förlust - som väckte hopp och stolthet!

Solnahallen sjöd av liv och rörelse redan före matchen. Det var ungdomssektionen som hade en mängd aktiviteter och försälning av både julgodis och bröd och en hel del annat. Då både ungdomar och besökare stannade och såg den efterföljande allsvenska matchen blev det en härlig stämning och liv på läktarnen. Och matchen skulle visa sig väl värd detta!

Det blev alltså en ny förlust. Siffrorna skrevs slutligen 26-30, men vi föll med flaggan i topp! Det är svårt att beskriva matchen eller snarare, det kan göras på flera sätt. Ett är att se hur det såg ut i de sex tiominutersdelarna: 3-5, 7-5, 3-4, 6-6, 5-5 och 2-5. Det var alltså i inledningen och avslutningen vi tappade.Under de mellanliggande fyrtio minuterna spelade vi +1 på serietvåan, det enda lag som besegrat serieledarna!

Samtidigt var det en match där vi hela tiden jagade. Vid dett enda tillfälle hade vi ledningen i matchenoch det var när Thomas Hagman gjorde 11-10 efter 20.53. Ledmningen varade i mindre än 30 sekunder, men ändå!

Det var spel- och kämpamässigt den kanske bästa match jag sett AIK Handboll göra, sen sporten äntligen kom tillbaka i den svartgula familjen. Trots en målmässigt tung inledning då Ystad gick upp till 4-1, kom vi starkt tillbaka och förutom den korta ledningen hade vi en likaställning vid totalt tio tillfällen i matchen! Den sista vid 24-24 med ungefär 11½ minuter kvar av matchen. Sen orkade vi inte riktigt stå emot Ystad i slutskedet. Eller snarare stressade vi för mycket och tog alltför snabba och ibland fel avslut i ivern att komma ikapp igen.
Vi föll med flaggan i topp och kanske blir matchen trots förlusten vändpunkten inför det fortsatta seriespelet. Spelarna kan glömma det som varit och känna att de kan störa även de bästa lagen i serien. Det gäller "bara" att spela samma spel mot lag, som inte håller samma höga klass som t ex Ystad. Vårt problem har ju i ganska hög grad varit att vi spelat bättre i underläge än när vi själva ska föra matcherna.

Det var i hög grad en laginsats i dagens match. Alla gjorde det de skulle och gjorde det både bra och med förnuft. Kanske såg det lite annorlunda ut de sista sju -åtta minuterna, då ivern och hoppet gjorde att vi inte spelade lika kallt och systematiskt som under den tidigare speltiden. Vi ville så mycket och vågade inte vänta.

När Henrik Roström för första gången denna säsong kom in som spelare efter knappa 14 spelade minuter hände något. Dels gjorde han själv tre mål på några minuter, men framför allt skapade han lugn och metodik i anfallsspelet och det smittade av sig. Han var viktig i den här matchen och kommer att vara det framöver.

Det fanns två jobsposter inför matchen: Niklas Engdahl är utlånad i en månad och Johan Nykvist har stukat (vrickat?) foten i veckan. Han satt på läktaren tillsammans med flickvän och krycka. Flickvän är helt okej, men kryckan hoppas vi blir en kortvarig bekantskap!

Det ska bli spånnande att se framöver om vi kan tillgodogöra oss "Ystadseffekten". Det är lite synd att det snart är juluppehåll i seriespelet. Nästa hemmamatch är inte förrän den 16 januari! Fast då ska Engdahl vara tillbaka och Nykvist kryckfri!

Jag har svårt att gradera spelarnas insatser i den här matchen. Det som gladde var att spelarna spelade tillsammans och uppträdde som ett lag. Ett lag, där man har olika roller och gör det man ska - tillsammans.

Målen fördelades så här:

Bratislav Markovic & Tomas Hagman 7 var
Henrik Roström 4
Christer Andersson & Alexander Eriksson 3 var
Per Karlsoon & Stefan Sjöstedt 1 var

Försvarsspelet fungerade utmärkt, trots att Ystads Niclas Ekberg tilläts göra runt 15 mål. Jag är osäker på det exakta antalet!

Alla AIK-are som ännu inte besökt Solnahallen för handbollens skull: ge laget en chans. Det blir kul för er och för laget kan det, och ert stöd, vara skillnaden mellan 0 och 2 poäng! (Jo. handbollen ger 2 poäng för seger.)

Bappe Bjuggren