Vänskap över generationer och gränser
30 års utbyte med den tyska handbollklubben VTZ från Zweibrücken i Saarland/Rheinland Pfaltz har firats nere i Tyskland.
Handboll, kultur, nöjen och vänskap stod på programmet. Handbollen drog igång Solnas första EU-projekt redan 1978.
Även våra allra äldsta spelare (Herrar Motion) var på plats nere i den sydvästra delen av Tyskland, på gränsen till Frankrike.
Alte Flashen, som är smeknamnet på dessa stiliga gossar i mogen ålder, fick ett alldeles eget program under veckan.
Förutom att titta på våra duktiga ungdomar som bjöd på mycket god handboll, så innehöll resan både kultur och nöje.
Vi fick exempelvis åka duktigt med tåg (fyra byten på ditvägen, enbart två byten på hemvägen) genom stora delar av Weinstrasse, det berömda vindistriktet.
Målet för dagen var ett besök hos europas största producent av Sekt (mousserande vin), framställt enligt Champagnemetoden.
Sju olika Sekt avsmakades på vinprovningen på det magnifika slottet Schloss Wachenheim under en stigande entusiasm. Vi hann också med att besöka Klosterstadt Hornbach och ett av europas kanske viktigaste kloster. Byggnaderna har ursprung från 800-talet med diverse på- och ombyggnader under 1500-, 1600- och 1700-talet.
Till och med under 2000-talet har det skett en ombyggnad som jag inte tror skulle bli tillåtet i Sverige. En byggnad hade gjorts om till lyxhotell med en fantastisk matsal och givetvis priser i nivå med detta. Äldre stenar med målningar och vad vi skulle kalla runor var inmurade i olika väggar. Snygg design och trendigt men som sagt inte vad våra byggnadsmyndigheter och bevarandemyndigheter (Riksantikvarien etc) skulle godkänna. Du vet den där runstenen som är infogad i väggen på huset i Gamla Stan, ungefär så såg det ut.
Måltiderna intogs på lokala krogar. Gemensamt för krogarna är att de har goda kockar. Vi besökte allt från Löwenbraü krogen till det nya trendiga Gleis 3 (spår nr 3) beläget i närheten av tågstationen. Bierbrunnen mitt i centrum låg bra till från vårt Hotel Rosen och gav mycket av den lokala atmosfären.
Hur vi än vred och försökte betala, så var det svårt. Vi möttes oftast av beskedet att allt redan är betalt. Till och med sista kvällen med gänget. Ett trettiotal vänner inklusive vi nio svenskar, drog på ordentligt med förrätt, huvudrätt och hela menyn, för att mötas av det vanliga: allt är redan betalt..
I sanningens namn så får de till stor del samma behandling när de kommer till Sverige, men erkänn att det lockar. Besöket hos Borgmästaren i Zweibrücken tillsammans med våra ungdomar är också minnesvärt. Denna gång mötte vi en engelsktalande Borgmästare som i sin bakgrund är Adjunkt i Engelska på gymnasiet. Det innebar inte att vi slapp undan det tyska språket, vilket gick bättre och bättre för varje dag. På Zweibrückens Slott fick vi bland annat se målningar av svenska kungar som har sitt ursprung från området. Karl den 11 i en utmärkt David Klöcker von Ehrenstrahl målning är inte att förakta. Hans tavlor finns även på Gripsholm och vårt Kungliga slott. Givetvis påminde jag ungdomarna att gå runt och titta på "gubbarna på tavlorna", förr eller senare ska de ju läsa om våra svenska Pfaltzgrevar i historieböckerna. Den avslutande banketten är något som de flesta ser fram emot. Vissa delar tycker ungdomarna är rätt kass, men delar av den rockar fett. Långa tal på tyska av VTZ ordförande Dr Horst Grub med stilig engelsköversättning av sonen Martin. Martin är som sin far arkitekt och har även varit med och lagt upp ritningarna för veckan. Mitt skrivna tal på tyska blev dock en succé, inte bara bland våra ungdomar utan även bland våra vuxna tyska vänner.
Citat : kort, koncist, innehöll alla väsentligheter. Jag hade nämligen tagit med alla ord jag kunde, så talet blev inte alltför långt. När jag dessutom vek ihop mitt tal innan start så tändes glimten i åhörarnas ögon. "det här blir kort, vajert!".
Kvällen största applåd och utan tvekan ett fantastiskt internationellt genombrott stod vår duktige handbollspelare Rebecca för.
Med AF bakgrund så var det ingen tvekan att äntra scenen (Bosse J?) och sjunga "brallorna av" den duktige lokala musikern med sin gitarr. Snacka om att man är stolt vid sådana tillfällen. Förutom att vi kan spela handboll på hög nivå i Gnagets ungdomslag så brädar vi ordentligt även utanför hallarna. Heja Gnaget, heja Rebecca!
Något jag uppskattar väldigt mycket är de sallader som serveras. Det finns ingen tid på året som jag äter så mycket sallad som nere i Zweibrücken. Maten i sig är värd en resa. Vid sådana här tillfällen så går man inte heller upp i vikt. Det blir en hel del gående som en av Alte Flaschen och motionsveckan avslutades med två timmar Tennis-Fussball inomhus i gymnastiksalen ( i skolan där ungdomarna kamperade).
Nu har jag bara berätta en bråkdel av allt kul som hänt. Du anar inte vilka härliga berättelser som kommer fram under en vecka i handbollens tecken. Allt från insider om Helmut Kohl, hur Finansdepartementet besvarar förslag till förändring i skattesystemet, till hur gick det egentligen till, när vi vann över Hannover 96 och Hamburger SportVerein, och vem sade vad på resan. Lika kul varje gång. Nästa gång så ska vi ha lektioner på svenska och tyska så att jag, Urban, Kennet och Bicken frigör tid som tolkar..
Det var för tidigt för "spargel" (sparris) , det får komma med ett annat år.
Jo, de vill också prata om utbyte av spelare på A-lagsnivå, ett första steg mot proffs. Någon av våra spelare är nere en månad och känner sig för.
VTZ är en blandning av proffs och amatörer. De spelar i nivån under Bundesliga.
Jag sade att första året skickar vi ner Alte Flaschen, men det är ingen dum idé..
Hur våra ungdomar hade det berättas i en separat artikel.
Svartgula hälsningar
Mats
Ordf handbollsektionen
Allmänna Idrottsklubben
Handboll, kultur, nöjen och vänskap stod på programmet. Handbollen drog igång Solnas första EU-projekt redan 1978.
Även våra allra äldsta spelare (Herrar Motion) var på plats nere i den sydvästra delen av Tyskland, på gränsen till Frankrike.
Alte Flashen, som är smeknamnet på dessa stiliga gossar i mogen ålder, fick ett alldeles eget program under veckan.
Förutom att titta på våra duktiga ungdomar som bjöd på mycket god handboll, så innehöll resan både kultur och nöje.
Vi fick exempelvis åka duktigt med tåg (fyra byten på ditvägen, enbart två byten på hemvägen) genom stora delar av Weinstrasse, det berömda vindistriktet.
Målet för dagen var ett besök hos europas största producent av Sekt (mousserande vin), framställt enligt Champagnemetoden.
Sju olika Sekt avsmakades på vinprovningen på det magnifika slottet Schloss Wachenheim under en stigande entusiasm. Vi hann också med att besöka Klosterstadt Hornbach och ett av europas kanske viktigaste kloster. Byggnaderna har ursprung från 800-talet med diverse på- och ombyggnader under 1500-, 1600- och 1700-talet.
Till och med under 2000-talet har det skett en ombyggnad som jag inte tror skulle bli tillåtet i Sverige. En byggnad hade gjorts om till lyxhotell med en fantastisk matsal och givetvis priser i nivå med detta. Äldre stenar med målningar och vad vi skulle kalla runor var inmurade i olika väggar. Snygg design och trendigt men som sagt inte vad våra byggnadsmyndigheter och bevarandemyndigheter (Riksantikvarien etc) skulle godkänna. Du vet den där runstenen som är infogad i väggen på huset i Gamla Stan, ungefär så såg det ut.
Måltiderna intogs på lokala krogar. Gemensamt för krogarna är att de har goda kockar. Vi besökte allt från Löwenbraü krogen till det nya trendiga Gleis 3 (spår nr 3) beläget i närheten av tågstationen. Bierbrunnen mitt i centrum låg bra till från vårt Hotel Rosen och gav mycket av den lokala atmosfären.
Hur vi än vred och försökte betala, så var det svårt. Vi möttes oftast av beskedet att allt redan är betalt. Till och med sista kvällen med gänget. Ett trettiotal vänner inklusive vi nio svenskar, drog på ordentligt med förrätt, huvudrätt och hela menyn, för att mötas av det vanliga: allt är redan betalt..
I sanningens namn så får de till stor del samma behandling när de kommer till Sverige, men erkänn att det lockar. Besöket hos Borgmästaren i Zweibrücken tillsammans med våra ungdomar är också minnesvärt. Denna gång mötte vi en engelsktalande Borgmästare som i sin bakgrund är Adjunkt i Engelska på gymnasiet. Det innebar inte att vi slapp undan det tyska språket, vilket gick bättre och bättre för varje dag. På Zweibrückens Slott fick vi bland annat se målningar av svenska kungar som har sitt ursprung från området. Karl den 11 i en utmärkt David Klöcker von Ehrenstrahl målning är inte att förakta. Hans tavlor finns även på Gripsholm och vårt Kungliga slott. Givetvis påminde jag ungdomarna att gå runt och titta på "gubbarna på tavlorna", förr eller senare ska de ju läsa om våra svenska Pfaltzgrevar i historieböckerna. Den avslutande banketten är något som de flesta ser fram emot. Vissa delar tycker ungdomarna är rätt kass, men delar av den rockar fett. Långa tal på tyska av VTZ ordförande Dr Horst Grub med stilig engelsköversättning av sonen Martin. Martin är som sin far arkitekt och har även varit med och lagt upp ritningarna för veckan. Mitt skrivna tal på tyska blev dock en succé, inte bara bland våra ungdomar utan även bland våra vuxna tyska vänner.
Citat : kort, koncist, innehöll alla väsentligheter. Jag hade nämligen tagit med alla ord jag kunde, så talet blev inte alltför långt. När jag dessutom vek ihop mitt tal innan start så tändes glimten i åhörarnas ögon. "det här blir kort, vajert!".
Kvällen största applåd och utan tvekan ett fantastiskt internationellt genombrott stod vår duktige handbollspelare Rebecca för.
Med AF bakgrund så var det ingen tvekan att äntra scenen (Bosse J?) och sjunga "brallorna av" den duktige lokala musikern med sin gitarr. Snacka om att man är stolt vid sådana tillfällen. Förutom att vi kan spela handboll på hög nivå i Gnagets ungdomslag så brädar vi ordentligt även utanför hallarna. Heja Gnaget, heja Rebecca!
Något jag uppskattar väldigt mycket är de sallader som serveras. Det finns ingen tid på året som jag äter så mycket sallad som nere i Zweibrücken. Maten i sig är värd en resa. Vid sådana här tillfällen så går man inte heller upp i vikt. Det blir en hel del gående som en av Alte Flaschen och motionsveckan avslutades med två timmar Tennis-Fussball inomhus i gymnastiksalen ( i skolan där ungdomarna kamperade).
Nu har jag bara berätta en bråkdel av allt kul som hänt. Du anar inte vilka härliga berättelser som kommer fram under en vecka i handbollens tecken. Allt från insider om Helmut Kohl, hur Finansdepartementet besvarar förslag till förändring i skattesystemet, till hur gick det egentligen till, när vi vann över Hannover 96 och Hamburger SportVerein, och vem sade vad på resan. Lika kul varje gång. Nästa gång så ska vi ha lektioner på svenska och tyska så att jag, Urban, Kennet och Bicken frigör tid som tolkar..
Det var för tidigt för "spargel" (sparris) , det får komma med ett annat år.
Jo, de vill också prata om utbyte av spelare på A-lagsnivå, ett första steg mot proffs. Någon av våra spelare är nere en månad och känner sig för.
VTZ är en blandning av proffs och amatörer. De spelar i nivån under Bundesliga.
Jag sade att första året skickar vi ner Alte Flaschen, men det är ingen dum idé..
Hur våra ungdomar hade det berättas i en separat artikel.
Svartgula hälsningar
Mats
Ordf handbollsektionen
Allmänna Idrottsklubben
Kommentarer
Trackback