Roni, Hillerdal och Nykan räddade en poäng
Tre spelare, som av olika anledningar, bland annat skador, fått mycket lite speltid denna säsong, trädde in och tog tag i matchen just när det behövdes och blev något av tungan på vågen.
Matchen började som man förväntat sig. Två lag i poängbehov, som spelade för poängen men också för att hindra motståndaren. Tätt och ofta tufft blev det. Och tämligen målsnålt.
Matchen slutade 24-24 (11-11)
I tiominuterssekvenser såg matchen ut så här: 3-4, 6-4, 2-3, 4-3, 4-5 och 5-5. De här siffrorna speglar matchen tämligen väl.
AIK hade vid ett tillfälle, 11-8, en tremålsledning. Önnered hade samma ledning vid tre tillfällen, 19-22, 20-23 och 21-24. När Önnered satte 21-24 med knappt tre minuters speltid kvar kändes publikens besvikelse nästan fysiskt i Solnahallen. Det var också då som de svartgula spelarna samlade ihop sig och visade vad vilja och kampanda kan betyda. Vi höll mycket tack vare Roni Saouma i målet tätt och offrade oss framåt och det höll!
Med 13 sekunder kvar fick vi en straff med oss. Det blev åter Johan "Nykan" Nykvist, som klev in och tog den. Hallen höll kollektivt andan, Nykan klippte till och poängen kändes klar. Visserligen fick Önnered ett frikast med en sekund kvar, men täckningen var total!
Det var som sagt en dramatisk match, där publiken, oavsett vem man höll på, kastades mellan hopp och förtvivlan, men alla får nog hållla med om att bägge lagen gjorde rätt för den poäng de tog.
Roni Sauma stod i målet hela matchen, utom när Önnered fick straff, då Martin Andersson, efter den första straffen, klev in. Roni gjorde en strålande insats. Han är inte storväxt men läser spel och skytte bra och är både snabb och smidig. Det han saknar i räckvidd kompenserar han väl med spelförståelse.
I övrigt gjorde alla utespelare en härlig insats. Den enda svackan i matchen kom egemtligen först när vi tagit vår tremålsledning. Då blev vi ganska nonchalanta och tvehågsna i både spel och avslut, vilket ju också straffade sig. Som så ofta spelade vi bättre med piskan bakom ryggen än med slickepinnen framför oss. Kanske dags för en psykologföreläsning: "Det är inte fult att vinna".
Hela laget ska ha beröm för sina insatser denna kväll. Priset till matchens lirare gick till Henrik Hillerdal, helt välförtjänt. Jag tycker att han, Roni och Nykan, var och en på sitt sätt, var de som visade vägen till den poäng som togs. Men, som sagt, hela laget stod upp både när spelet flöt och när det tog emot. Vi behöver allsvenskt spel, men Allsvenskan behöver också oss!
AIK:s målskyttar:
Henrik Hillerdal 5
Stefan Sjöstedt 4
Christer Andersson, Johan Nykvist, Niklas Engdahl 3 var
Bratislav Markovic 2
Pelle Karlsson, Alexander Eriksson, Johan Petrén, Tomas Hagman 1 var
Bappe